# STR-236 --- dokumentid: STR-236 titel: Bioregionala autonoma zoner - lokal resiliens och ekologisk integration version: 1.0 senast-uppdaterad: 2025-10-19 ansvarig: Björn Kenneth Holmström roll: Grundare och strategisk samordnare relaterade-dokument: - STR-401 # En blomstrande framtid - lokal motståndskraft - TAK-501 # Landsbygdsutveckling och decentralisering - STR-222 # Hållbar och hälsosam stadsutveckling - STR-218 # Integrerad flernivådemokrati - FALLSTUDIE-GGF-001 # Community Work Teams i praktiken - STR-203 # AUBI --- # Bioregionala autonoma zoner (BAZ) ## Ekologiskt grundad lokal autonomi och resiliens ### Sammanfattning Bioregionala autonoma zoner (BAZ) representerar en radikal omtänkning av hur vi organiserar samhället - från administrativa gränser dragna på kartor till levande system definierade av ekologiska verkligheter. Detta dokument beskriver hur BAZ-konceptet kan implementeras i svensk kontext som en väg mot ökad lokal resiliens, ekologisk hållbarhet och meningsfull demokratisk delaktighet. ### 1. Grundläggande koncept #### 1.1 Definition av bioregion En bioregion är ett geografiskt område definierat av: - **Ekologiska system**: Avrinningsområden, ekosystem, klimatzoner - **Naturliga gränser**: Bergskedjor, vattendrag, vegetationszoner - **Kulturell identitet**: Historiska bosättningsmönster, lokal kultur - **Ekonomisk integration**: Naturliga handels- och samarbetsmönster **Svenska exempel på potentiella bioregioner:** - Mälardalen (vattensystem och urban kärna) - Götalands slättbygd (jordbrukslandskap) - Norrlands inland (boreala skogar och fjällnära) - Västra kusten (maritim ekonomi och kultur) - Östersjökusten (skärgård och kustnära system) #### 1.2 Autonomi inom systemet BAZ representerar inte separatism utan **nästlad autonomi**: - Självstyre i lokala frågor som direkt påverkar bioregionen - Samordning med angränsande BAZ i regionala frågor - Integration i nationella och globala system för gemensamma utmaningar - Respekt för subsidiäritetsprincipen (beslut på lägsta effektiva nivå) ### 2. Ekologiska grunder #### 2.1 Naturresurshantering **Vattensystem:** - BAZ organiserade kring naturliga avrinningsområden - Lokal kontroll över vattenresurser inom ekologiska gränser - Samordnad förvaltning av delade vattendrag - Återställande av naturliga vattenflöden **Biologisk mångfald:** - Skydd och utveckling av lokala ekosystem - Korridorer mellan BAZ för artmigration - Integration av vild natur i bebyggd miljö - Restaurering av degraderade områden **Matproduktion:** - Stärkande av lokal matsuveränitet (minimum 50% inom 5 år) - Anpassning till lokala jordar och klimat - Regenerativa jordbruksmetoder - Urbana odlingssystem #### 2.2 Energi och klimat **Förnybar energi:** - Varje BAZ utvecklar energisystem anpassade till lokala förutsättningar - Solenergi, vindkraft, vattenkraft, geotermisk efter lämplighet - Energilagringsystem för resiliens - Delning av överskott mellan BAZ **Klimatanpassning:** - Lokala klimatplaner baserade på specifika sårbarhet - Ekosystembaserad anpassning (naturliga lösningar) - Buffertkapacitet mot extremväder - Samordnad beredskap ### 3. Social organisation #### 3.1 Demokratisk struktur **Bioregionala assemblé (folkförsamling):** - Öppna för alla boende i bioregionen - Regelbundna möten (minst kvartalsvis) - Beslutsfattande om bioregionala prioriteringar - Integration med digitala verktyg (DidiS) **Tematiska råd:** - Ekologiråd (miljö och naturresurser) - Hälsoråd (holistisk vård och välbefinnande) - Ekonomiråd (lokal ekonomi och innovation) - Kulturråd (kulturell utveckling och bevarande) - Ungdomsråd (framtidsperspektiv) **Relation till befintliga strukturer:** - BAZ samarbetar med kommuner, inte ersätter dem - Kommuner kan vara del av en eller flera BAZ - Gradvis överföring av befogenheter där meningsfullt - Experimentell approach med pilotområden #### 3.2 Gemenskapsarbetslag **Integration med AUBI:** - Layer 1: Grundtrygghet (nationell nivå) - Layer 2: Bioregionala Hearts/Leaves för lokala bidrag - Värdeskapande inom BAZ belönas specifikt - Transparent loggning i Love Ledger **Typer av arbetsgrupper:** - Matskogskooperativ och odlingslag - Kulturella och konstnärliga kollektiv - Tekniska innovationsgrupper - Vård- och omsorgsteam - Utbildnings- och kunskapsdelningsnätverk ### 4. Ekonomisk integration #### 4.1 Komplementära valutor **Lokala valutor kopplade till BAZ:** - Hearts för social och kulturell värdeskapande - Leaves för ekologiska bidrag och naturvård - Koppling till svenska kronor för extern handel - Digital infrastruktur för transparent spårning **Cirkulär ekonomi:** - Maximering av lokala resursflöden - Minimering av avfall genom design - Delningsekonomi och gemensamma resurser - Reparations- och återbrukscentra #### 4.2 Företagande och innovation **BAZ-baserade kooperativ:** - Demokratiskt ägande av lokala företag - Vinster återinvesteras i bioregionen - Ekologiska och sociala kriterier i verksamhet - Nätverkande mellan BAZ för kunskapsdelning **Innovation och utveckling:** - Stöd för lokala innovatörer via AUBI Layer 2 - Testbäddar för hållbarhetslösningar - Open source-delning av framgångar - Samarbete med forskningsinstitutioner ### 5. Kulturell dimension #### 5.1 Lokal identitet **Bioregional kulturen:** - Återupplivande av lokala traditioner - Säsongsbaserade högtider kopplade till ekologiska cykler - Berättelser och kunskap om platsen - Konstnärliga uttryck för bioregional identitet **Mångfald inom enhet:** - Respekt för olika kulturella uttryck inom BAZ - Integration av nya invånare i bioregional gemenskap - Interkulturell dialog och lärande - Koppling till ursprungsbefolkningars kunskap #### 5.2 Utbildning och kunskapsspridning **Bioregional utbildning:** - Kunskap om lokala ekosystem i skolor - Praktisk utbildning i hållbara metoder - Intergenerationellt kunskapsutbyte - Dokumentation av lokal visdom ### 6. Implementation i Sverige #### 6.1 Pilotprojekt **Fas 1: Etablering (År 1-2)** - Identifiera 3-5 pilotområden med olika karaktär - Urban BAZ (t.ex. del av Stockholm) - Landsbygds-BAZ (t.ex. Dalarna) - Kust-BAZ (t.ex. Gotland) - Nordlig BAZ (t.ex. Jokkmokk-området) - Kartläggning av ekologiska gränser - Dialog med befintliga kommuner och organisationer - Etablering av grundläggande strukturer **Fas 2: Utveckling (År 3-5)** - Uppbyggnad av bioregionala assemblé - Implementation av tematiska råd - Start av gemenskapsarbetslag - Lansering av lokala valutor (pilot) - Dokumentation och utvärdering **Fas 3: Expansion (År 6-10)** - Gradvis ökning av autonomi - Etablering av fler BAZ - Nätverksbyggande mellan BAZ - Integration med nationell policy - Internationellt kunskapsutbyte #### 6.2 Juridiskt ramverk **Nödvändiga lagändringar:** - Möjlighet för bioregional samorganisation - Skydd för BAZ-baserade beslut inom definierade områden - Integration med kommunallagen - Rättigheter för gemenskapsägande - Skydd för komplementära valutor **Relation till befintlig lag:** - BAZ verkar inom ramen för svensk lag - Experimentklausuler för pilotprojekt - Gradvis lagförändring baserat på erfarenheter - Internationell konventionsöverensstämmelse #### 6.3 Finansiering **Initiala resurser:** - Statliga innovationsbidrag - EU-finansiering för landsbygdsutveckling - Medel från klimatomställning - Privata stiftelser och social impact investment - Crowdfunding från engagerade medborgare **Långsiktig hållbarhet:** - Lokal skatteautonomi (partiell) - Intäkter från bioregional verksamhet - Värde skapad genom gemenskapsarbetslag - Ekosystemtjänstbetalningar ### 7. Utmaningar och lösningar #### 7.1 Förutsedda utmaningar **Juridisk komplexitet:** - Lösning: Stegvis approach, experimentklausuler, nära samarbete med juridiska experter **Motstånd från etablerade strukturer:** - Lösning: Inkluderande process, påvisa fördelar, frivilligt deltagande **Ekonomisk osäkerhet:** - Lösning: Diversifierad finansiering, bevisbara resultat från piloter, integration med AUBI **Risk för fragmentering:** - Lösning: Starka nätverk mellan BAZ, gemensamma standarder, nationell koordinering #### 7.2 Framgångsfaktorer - Starkt lokalsamhällsengagemang - Tydlig ekologisk förankring - Flexibel och adaptiv struktur - Transparent beslutsfattande - Konkreta, mätbara fördelar - Integration med bredare samhällsvision ### 8. Mätbara mål **År 5:** - 5 fungerande pilot-BAZ - 50% lokal matproduktion i pilotområden - 1000+ aktiva i gemenskapsarbetslag - Dokumenterade förbättringar i ekologiska indikatorer - Ökad livstillfredsställelse bland deltagare **År 10:** - 20+ etablerade BAZ - Nationellt nätverk med gemensamma standarder - 30% av Sveriges befolkning har tillgång till BAZ-struktur - Mätbar förbättring i biologisk mångfald - Internationellt erkännande som modell **År 20:** - Hela Sverige organiserat i bioregioner (vid sidan av befintliga strukturer) - Majoritet av basresurser producerade lokalt - Robust klimatresiliens - Export av modell till andra länder ### 9. Internationella kopplingar #### 9.1 Existerande rörelser **Samarbete med:** - Bioregional Movement (global) - Transition Towns-nätverket - Ecovillage-rörelsen - Indigenous rights-organisationer - Kommunalistiska rörelser globalt #### 9.2 Kunskapsutbyte - Årliga bioregionala kongresser - Forskningssamarbeten - Utbytesprogram mellan BAZ - Delning av best practices - Gemensam metodutveckling ### 10. Koppling till Fjärilspartiets vision BAZ-konceptet förkroppsligar Fjärilspartiets kärnprinciper: **Adaptiv governance:** - Flexibla system anpassade till lokala förhållanden - Kontinuerlig evolution baserad på lärande **Ekologisk hållbarhet:** - Organisering enligt naturens egna gränser - Resiliens genom bioregional själförsörjning **Mänsklig flourishing:** - Meningsfull delaktighet i lokal utveckling - Integration av arbete, gemenskap och natur **Systemisk förändring:** - Transformation från grunden upp - Bevisar alternativ till centraliserade system ### Avslutning Bioregionala autonoma zoner är inte en utopi - de är en praktisk väg mot resiliens, hållbarhet och meningsfullhet i en tid av systemisk förändring. Genom att börja smått med pilotprojekt, lära av erfarenheter, och gradvis bygga ut kan Sverige bli en föregångare för bioregional organisering som inspiration för världen. Fjärilspartiets roll är att facilitera denna transformation - inte genom centralt påbud, utan genom att skapa de juridiska, ekonomiska och sociala förutsättningarna för att lokala gemenskaper ska kunna organisera sig efter ekologiska principer och mänskliga behov. --- *"Vi tillhör inte landet. Landet tillhör oss inte. Vi tillhör varandra - människor, djur, växter, vatten, mark. Bioregionen är denna samhörighet gjord synlig och levande."*