# STR-237
---
dokumentid: STR-237
titel: Vision för reformerad regional och kommunal styrning
version: 1.0
senast-uppdaterad: 2025-10-19
ansvarig: Björn Kenneth Holmström
roll: Grundare och strategisk samordnare
relaterade-dokument:
  - STR-218 # Integrerad flernivådemokrati
  - STR-213 # Styrningens evolution
  - STR-236 # Bioregionala autonoma zoner
  - TAK-501 # Landsbygdsutveckling och decentralisering
  - OPS-105 # DidiS - ramverk för direktdemokrati
  - STR-210 # Demokratiskt deltagande för barn och ungdomar
---

# Vision för reformerad regional och kommunal styrning
## Från fragment till integrerat system

### Sammanfattning

Detta dokument presenterar Fjärilspartiets vision för en fundamental reformering av hur Sverige organiserar styrning på regional och kommunal nivå. Istället för dagens ofta fragmenterade och silobaserade system föreslår vi en integrerad modell som kombinerar lokal autonomi med regional samordning och nationell sammanhållning - allt förankrat i principer om subsidiäritet, transparens och meningsfull demokratisk delaktighet.

### 1. Nulägesanalys

#### 1.1 Dagens utmaningar

**Kommunal nivå:**
- Stora skillnader i resurser och kapacitet mellan kommuner
- Utmaningar med kompetensförsörjning i mindre kommuner
- Fragmentering hindrar samordning av större infrastrukturprojekt
- Begränsad möjlighet för medborgare att påverka mellan val
- Ekonomisk sårbarhet vid konjunktursvängningar

**Regional nivå:**
- Otydlig rollfördelning mellan region, länsstyrelse och kommunförbund
- Svag demokratisk förankring för regionala beslut
- Bristande samordning med kommunal planering
- Ineffektiv resursanvändning genom dubbelarbete
- Begränsad strategisk kapacitet

**Systemiskt:**
- Brist på integrerade lösningar för gränsöverskridande frågor
- Svag koppling mellan lokal, regional och nationell nivå
- Rigid struktur som försvårar anpassning till förändringar
- Byråkratisk overhead som stjäl resurser från verksamhet
- Otillräckliga verktyg för medborgerlig delaktighet

#### 1.2 Styrkor att bygga på

**Svenska traditioner:**
- Stark kommunal självstyrelse
- Folkrörelsearv och studiecirkeltradition
- Högt förtroende för offentlig sektor (historiskt)
- Transparens och öppenhet som grundvärden
- Konsensuskultur och samarbetsvilja

### 2. Grundprinciper för reformerad styrning

#### 2.1 Subsidiäritet

**Kärnprincip:** Beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå.

**I praktiken:**
- Lokala frågor (parkförvaltning, lokala vägar, fritidsverksamhet) → Stadsdel/ort
- Kommunövergripande (grundskola, social omsorg, räddningstjänst) → Kommun
- Flerkommunala (kollektivtrafik, högre utbildning, specialistvård) → Region/bioregion
- Nationella (försvar, grundläggande rättigheter, överstatliga relationer) → Staten

**Flexibilitet:**
- Beslutsnivå kan justeras baserat på faktiska behov
- Möjlighet till experimentella lösningar
- Kontinuerlig utvärdering av optimal nivå

#### 2.2 Integration och samordning

**Horisontell integration:**
- Samarbete mellan kommuner i samma region/bioregion
- Delade tjänster och gemensam kompetens där effektivt
- Koordinering av strategiska utvecklingsprojekt
- Gemensamma inköpsorganisationer

**Vertikal integration:**
- Sömlös informationsflöde mellan nivåer via DidiS
- Lokal input i regional planering
- Regional input i nationell policyutveckling
- Nationellt stöd för lokal innovation

#### 2.3 Demokratisk vitalisering

**Deltagande bortom val:**
- Regelbundna medborgarassemblé på alla nivåer
- Digital direktdemokrati för konkreta frågor
- Ungdomsråd med verkligt inflytande
- Medborgarbudgetering (minimum 10% av budget)

**Transparens:**
- Alla beslut och beslutsunderlag offentliga i realtid
- Liveströmning av sammanträden
- Öppen data som standard
- Tydlig koppling mellan medborgarinput och beslut

#### 2.4 Adaptiv kapacitet

**Systemets förmåga att:**
- Lära från erfarenheter (systematisk utvärdering)
- Anpassa sig till förändrade förutsättningar
- Experimentera med nya lösningar
- Skala upp det som fungerar
- Avveckla det som inte fungerar

### 3. Kommunal reformering

#### 3.1 Stadsdels-/ortsnivå

**Nya stadsdelsnämnder i större kommuner:**
- Geografiskt avgränsade områden (15 000-30 000 invånare)
- Direktvalda ledamöter + öppna assemblé
- Budget för lokal service och utveckling
- Beslutsmandat över:
  - Lokala parker och grönområden
  - Mindre infrastruktur (cykelvägar, lekplatser)
  - Kultur- och fritidsverksamhet
  - Lokala utvecklingsprojekt

**Exempel - Stockholms stadsdelar:**
- Södermalm, Kungsholmen, Vasastan etc. blir självstyrande enheter
- Årliga stadsdelstorg där budget prioriteras
- Digitala plattformar för kontinuerlig dialog
- Integration med bioregionala strukturer där relevant

#### 3.2 Kommunal nivå

**Kärnfunktioner:**
- Grundläggande välfärdstjänster (förskola, grundskola, äldreomsorg)
- Översiktsplanering och bygglov
- Miljö- och hälsoskydd
- Räddningstjänst och beredskap
- Kultur- och fritidspolitik

**Demokratisk struktur:**
- Behållen kommunfullmäktige med representativ demokrati
- Komplettering med:
  - Kvartalsvis öppna kommunstämmor
  - Digitala omröstningar via DidiS
  - Permanenta ungdomsråd med budgetmandat
  - Medborgarbudget (växande andel, mål 20% inom 10 år)

**Flexibel samverkan:**
- Frivilliga kommunsamverkan för gemensamma tjänster
- Möjlighet att köpa/sälja tjänster mellan kommuner
- Gemensamma bolag där meningsfullt
- Delad kompetensförsörjning (särskilt mindre kommuner)

#### 3.3 Små kommuner - särskilt stöd

**Utmaningar:**
- Svårt rekrytera specialistkompetens
- Sårbarhet vid personalomsättning
- Begränsade resurser för utveckling
- Höga fasta kostnader per invånare

**Lösningar:**
- **Kompetenspooler:** Regionala resurscenter med specialister som delas mellan kommuner
- **Digital förstärkning:** Tillgång till AI-stödda verktyg för planering och analys
- **Flexibel organisation:** Mindre administrativ overhead, mer resurser till verksamhet
- **Nätverksbyggande:** Strukturerat erfarenhetsutbyte mellan liknande kommuner
- **Ekonomisk utjämning:** Förstärkt via reformerat skattesystem

### 4. Regional reformering

#### 4.1 Nya bioregionala strukturer

**Parallell utveckling:**
- Befintliga regioner fortsätter (primärvård, kollektivtrafik, kultur)
- Nya bioregionala zoner etableras gradvis (se STR-236)
- Samordning mellan strukturerna där de överlappar
- Långsiktig vision: integration i gemensam modell

**Bioregional assemblé:**
- Öppen för alla boende i bioregionen
- Kvartalsvis fysiska möten + kontinuerlig digital dialog
- Beslutsmandat över bioregionala utvecklingsfrågor
- Integration med kommunala och regionala processer

#### 4.2 Regional demokrati

**Direktvalda regionfullmäktige:**
- Behålls men kompletteras med:
- Medborgarassemblé för strategiska frågor (4/år)
- Slumpvalda medborgarpaneler för fördjupning
- Ungdomsregionråd med reellt inflytande
- Digital direktdemokrati för konkreta beslut

**Tematiska råd:**
- Hälsoråd (samordning primär-/specialistvård)
- Klimat- och miljöråd (regional klimatstrategi)
- Utbildningsråd (gymnasie- och högskola)
- Kulturråd (regionalt kulturliv)
- Innovationsråd (näringslivsutveckling)

Varje råd har:
- Professionell expertis
- Medborgarrepresentation
- Politisk representation
- Ungdomsrepresentation

#### 4.3 Regional samordning

**Infrastruktur:**
- Kollektivtrafik (fortsatt regionalt)
- Bredband och digital infrastruktur
- Energisystem och klimatomställning
- Vatten och avlopp (där gränsöverskridande)

**Hälsa och omsorg:**
- Specialistvård och högspecialiserad vård
- Samordning primärvård-specialistvård
- Psykiatri och beroendevård
- Folkhälsoarbete

**Utbildning:**
- Gymnasieskola och yrkesutbildning
- Samordning med högskolor
- Kompetensförsörjning
- Vuxenutbildning

**Utveckling:**
- Regional utvecklingsstrategi
- Näringslivsutveckling och innovation
- Arbetsmarknadspolitik
- Landsbygdsutveckling

### 5. Digital infrastruktur för integrerad styrning

#### 5.1 DidiS som grund

**Funktioner för flernivåstyrning:**
- Gemensam plattform för lokal, kommunal, regional styrning
- Transparent ärendehantering mellan nivåer
- Medborgarinitiativ som kan resas på alla nivåer
- Automatisk routing till rätt beslutsnivå
- Uppföljning av beslut genom hela kedjan

**Integration:**
- Koppling till befintliga kommun-/regionsystem
- API för externa tjänster
- Öppna data som standard
- Säker identifiering via BankID
- Tillgänglig via webb och app

#### 5.2 AI-stödd samordning

**Beslutsstöd:**
- Konsekvensanalyser av förslag
- Identifiering av synergier mellan projekt
- Prediktion av resursbehov
- Optimering av tjänstesamordning

**Transparens:**
- All AI-användning öppet dokumenterad
- Mänsklig slutgiltig beslutsfattare
- Kontinuerlig utvärdering av bias
- Medborgerlig insyn i algoritmer

#### 5.3 Kunskapsdelning

**Nationell plattform:**
- Alla kommuner/regioner delar lösningar
- Best practice-databas
- Kostnadsfri tillgång för offentlig sektor
- Peer review och kvalitetssäkring

**Lärande system:**
- Automatisk identifiering av framgångsrika initiativ
- Rekommendationssystem för liknande kommuner
- Erfarenhetsutbyte mellan tjänstepersoner
- Forskningsintegration

### 6. Ekonomiska reformer

#### 6.1 Finansiering och utjämning

**Reformerat skattesystem:**
- Behållen kommunal beskattningsrätt
- Förstärkt utjämningssystem:
  - Kostnadsutjämning (demografi, geografi)
  - Inkomstutjämning (rättvis fördelning)
  - Strukturutjämning (långsiktiga utmaningar)
- Transparenta och förutsägbara modeller

**Regional finansiering:**
- Blandad modell:
  - Regional skatt (primärt för hälsa/kollektivtrafik)
  - Statsbidrag (strategi och utveckling)
  - Intäkter från bioregional verksamhet
  - EU-medel för innovation/utveckling

#### 6.2 Medborgarbudgetering

**Växande andel:**
- År 1-3: 5% av budget
- År 4-7: 10% av budget
- År 8-10: 15% av budget
- Långsiktig målsättning: 20-25%

**Process:**
- Digital plattform för förslagsgivning
- Lokal/kommunal bearbetning och kostnadsbedömning
- Deliberativ fas (diskussion och förfining)
- Demokratisk prioritering (via DidiS)
- Transparent implementation och uppföljning

#### 6.3 Innovationsfonder

**Kommunal innovationsfond:**
- 2-3% av budget öronmärkt för experiment
- Snabba beslut om mindre projekt
- Systematisk utvärdering
- Delning av resultat nationellt

**Regional utvecklingsfond:**
- Större satsningar för systemförändring
- Samfinansiering med nationella medel
- Långsiktig uppföljning
- Fokus på skalbarhet

### 7. Tvärgående reformområden

#### 7.1 Hälsa och omsorg

**Integration mellan nivåer:**
- Kommunal: Hemtjänst, dagverksamhet, skol- och företagshälsa
- Regional: Primärvård, specialistvård, psykiatri
- Bioregional: Holistiska hälsocenter, förebyggande insatser
- Nationell: Högspecialiserad vård, läkemedel, regelverk

**Samordnad vårdplanering:**
- Digital patientjournal mellan nivåer
- Team runt individen (inte organisationen)
- Förebyggande arbete prioriterat
- Integration alternativa/komplementära metoder

#### 7.2 Utbildning

**Livslångt lärande:**
- Kommunal: Förskola, grundskola, fritidsverksamhet
- Regional: Gymnasium, yrkesutbildning, vuxenutbildning
- Bioregional: Folkbildning, studiecirklar, gemenskapsutbildning
- Nationell: Högre utbildning, forskningspolitik, kvalitetssäkring

**Flexibel organisation:**
- Mellan skola och fritids/föreningsliv
- Praktik och lärande i riktiga sammanhang
- Intergenerationellt lärande
- Individanpassade lärandevägar

#### 7.3 Klimat och miljö

**Bioregional klimatstrategi:**
- Varje bioregion utvecklar plan utifrån lokala förutsättningar
- Samordning för gränsöverskridande effekter
- Nationella ramar och resurser
- Internationell koordinering

**Konkreta åtgärder:**
- Lokal: Cykelinfrastruktur, lokala matproducenter, grönområden
- Kommunal: Energieffektivisering, kollektivtrafik, avfallshantering
- Regional: Förnybara energisystem, naturvård, vattenskydd
- Bioregional: Ekosystemrestaurering, klimatanpassning, matsystem
- Nationell: Regelverk, stödsystem, internationella åtaganden

#### 7.4 Bostäder och planering

**Flernivåplanering:**
- Nationell: Övergripande mål och ramar
- Regional: Strategisk utveckling, infrastrukturkorridorer
- Kommunal: Översiktsplan, detaljplaner
- Bioregional: Ekologiska hänsyn, långsiktig resiliens
- Stadsdel/ort: Lokal utformning och karaktär

**Bostadspolitik:**
- Variation i upplåtelseformer (hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ, ekobyar)
- Stöd för alternativa boendeformer
- Integration av boende med arbete och fritid
- Ekologisk byggnad som standard

### 8. Implementationsplan

#### 8.1 Fas 1: Förberedelse och piloter (År 1-3)

**År 1: Kartläggning och dialog**
- Omfattande kartläggning av nuvarande system
- Dialog med kommuner, regioner, civilsamhälle
- Identifiering av pilotområden
- Juridisk analys och beredning
- Utveckling av digital infrastruktur (DidiS-anpassning)

**År 2: Pilotstarter**
- 5-7 pilotkommuner olika storlek/karaktär:
  - 1 storstad (stadsdelsdemokrati)
  - 2 medelstora städer (flexibel samverkan)
  - 2 mindre kommuner (kompetenspooler)
  - 2 landsbygdskommuner (bioregional integration)
- 2-3 pilotregioner för nya demokratimodeller
- Etablering av första bioregionala zoner
- Lansering av medborgarbudgetering i piloter

**År 3: Utvärdering och justering**
- Systematisk utvärdering av piloter
- Dokumentation av lärdomar
- Justering av modeller baserat på erfarenheter
- Förberedelse för bred utrullning
- Lagändringar i riksdagen baserat på piloter

#### 8.2 Fas 2: Gradvis utrullning (År 4-7)

**År 4-5: Expansion**
- 20-30% av kommuner går in i reformprogram
- Alla regioner erbjuds nya demokrativerktyg
- 10-15 bioregionala zoner etablerade
- DidiS tillgänglig nationellt
- Medborgarbudgetering upp till 10%

**År 6-7: Majoritetsövergång**
- 60-70% av kommuner implementerat kärnreformer
- Regionala strukturer omorganiserade
- Bioregionalt nätverk etablerat
- Nya ekonomiska modeller på plats
- Tydliga resultat synliga och dokumenterade

#### 8.3 Fas 3: Systemkonsolidering (År 8-10)

**År 8-9: Fullskalig implementation**
- Alla kommuner/regioner har tillgång till nya verktyg
- Valfrihet i hur djupt man implementerar
- Stark kunskapsdelning och peer-stöd
- Kontinuerlig utveckling av system
- Integration med nationella reformer (AUBI etc)

**År 10: Etablerat nytt system**
- Reformerna har blivit "det nya normala"
- Mätbara förbättringar i demokratisk delaktighet
- Ökad lokal resiliens och innovation
- Effektivare resursanvändning
- Grund lagd för fortsatt evolution

### 9. Framgångsindikatorer

#### 9.1 Demokratisk vitalitet

**Kvantitativa mått:**
- Valdeltagande (mål: >85% i alla val)
- Deltagande i medborgarassemblé (mål: >15% årligen)
- Aktiva användare av DidiS (mål: >40% av befolkningen)
- Ungdomsdeltagande (mål: >30% av 16-25-åringar aktiva)
- Andel implementerade medborgarförslag (mål: >50%)

**Kvalitativa mått:**
- Upplevt inflytande (enkäter, fokusgrupper)
- Förtroende för lokala/regionala institutioner
- Känsla av samhörighet med lokalsamhället
- Upplevd transparens i beslutsprocesser

#### 9.2 Ekonomisk effektivitet

**Nyckeltal:**
- Administrativ overhead (mål: <12% av totala kostnader)
- Kostnadseffektivitet i tjänster (benchmarking)
- Innovationsaktivitet (antal experiment/år)
- Return on investment i utvecklingsprojekt
- Ekonomisk utjämning (minska skillnader mellan kommuner)

**Systemeffekter:**
- Minskad dubbelarbete
- Ökad kunskapsdelning
- Bättre resursanvändning
- Snabbare implementation av goda lösningar

#### 9.3 Social och ekologisk påverkan

**Välbefinnande:**
- Livstillfredsställelse
- Social sammanhållning
- Mental hälsa
- Känsla av meningsfullhet

**Ekologiska indikatorer:**
- Lokal matproduktion (mål: 50% inom 10 år)
- Biologisk mångfald (ökande)
- Koldioxidavtryck (minskning 70% till 2035)
- Ekosystemrestaurering (ökande arealer)

### 10. Särskilda hänsyn

#### 10.1 Minoriteters rättigheter

**Samiska perspektiv:**
- Särskilt erkännande av samiska rättigheter i norra bioregioner
- Integration av traditionell kunskap i förvaltning
- Samarbete med samebyar och samiska organisationer
- Respekt för renbetesmarker och samisk kultur

**Andra minoriteter:**
- Representation i alla demokratiska organ
- Språkligt och kulturellt stöd
- Skydd mot diskriminering
- Aktiv inkludering i beslutsprocesser

#### 10.2 Landsbygdens särskilda behov

**Glesbygdsanpassning:**
- Flexibla lösningar för tjänster på avstånd
- Digital infrastruktur som prioritet
- Mobila tjänster och service
- Extra resurser för geografisk spridning

**Landsbygdsutveckling:**
- Stöd till lokala näringar
- Bevarande av lokal kultur och historia
- Integration av traditionell kunskap
- Ekologisk jordbruksutveckling

#### 10.3 Storstadsutmaningar

**Urban komplexitet:**
- Stadsdelsstyrning för närhet
- Koordinering av regional infrastruktur
- Hantering av segregation
- Miljö- och klimatutmaningar

**Mångfald som resurs:**
- Interkulturell dialog
- Mångreligiöst samarbete
- Mångfald i beslutsfattande
- Integration som ömsesidig process

### 11. Juridiskt ramverk

#### 11.1 Nödvändiga lagändringar

**Kommunallagen:**
- Möjlighet för stadsdelsdemokrati
- Flexiblare samverkansformer
- Experimentklausuler
- Medborgarbudgetering som rätt

**Ny bioregionallag:**
- Juridisk status för bioregionala zoner
- Beslutsbefogenheter
- Relation till kommuner/regioner
- Skydd för ekologiska prioriteringar

**Regional styrningslag:**
- Förtydligad rollfördelning
- Demokratiska krav
- Samordningsmandat
- Integration med bioregioner

#### 11.2 Konstitutionella frågor

**Grundlagsskydd:**
- Kommunal självstyrelse bevaras och stärks
- Nya former av demokrati skyddas
- Ekologiska rättigheter
- Framtida generationers rättigheter

**Överensstämmelse:**
- EU-rätt
- Internationella konventioner
- Mänskliga rättigheter
- Barnkonventionen

### 12. Internationellt perspektiv

#### 12.1 Inspiration från andra länder

**Schweiz:**
- Direktdemokratiska element
- Kantonalt självstyre
- Medborgarinitiativ

**Portugal:**
- Deltagande budgetering (Porto Alegre-modell)
- Lokala församlingar
- Decentraliserad energi

**Nya Zeeland:**
- Integration av ursprungsbefolkning i styrning
- Bioregional planering
- Långsiktig hållbarhet

**Rojava (Nordsyrien):**
- Demokratisk konföderalism
- Kvinnorepresentation
- Ekologisk fokus
- (Med kritisk analys av kontext)

#### 12.2 Export av modellen

**Kunskapsdelning:**
- Dokumentation på engelska
- Workshops och konferenser
- Utbytesprogram
- Forskningssamarbeten

**Anpassning:**
- Modellen är inte "one size fits all"
- Principer viktigare än exakt struktur
- Respekt för lokala förhållanden
- Öppet delande av både framgångar och misslyckanden

### 13. Integration med andra Fjärilspartiet-initiativ

#### 13.1 AUBI-systemet

**Synergi:**
- Regional/kommunal nivå för Layer 2 (Hearts/Leaves)
- Lokal värdering av samhällsbidrag
- Bioregionala gemenskapsarbetslag
- Transparent spårning i Love Ledger

**Implementation:**
- Kommuner/regioner som administratörer
- Digital infrastruktur gemensam
- Lokal anpassning av kriterier
- Kontinuerlig utvärdering

#### 13.2 Holistisk hälsa

**Integrering:**
- Kommunala hälsocenter
- Regional specialistvård
- Bioregionala naturvårdsområden
- Preventivt fokus på alla nivåer

#### 13.3 Utbildning och utveckling

**Livslångt lärande:**
- Lokal förankring
- Regional koordinering
- Flexibla vägar
- Integration arbete-lärande

### 14. Riskanalys och motstrategier

#### 14.1 Politiska risker

**Motstånd från etablerade intressen:**
- Strategi: Inkluderande process, påvisa fördelar, frivillig adoption
- Allianser med framåtblickande politiker
- Opinion genom konkreta resultat

**Politisk polarisering:**
- Strategi: Fokus på praktiska lösningar, över-partisan approach
- Transparent process som bygger förtroende
- Bred förankring i civilsamhälle

#### 14.2 Implementationsrisker

**Teknisk komplexitet:**
- Strategi: Stegvis införande, god användarstöd
- Kontinuerlig utbildning
- Backup-lösningar

**Ekonomisk osäkerhet:**
- Strategi: Diversifierad finansiering
- Försiktig expansion
- Stark utvärdering av kostnader/nytta

**Kapacitetsbrist:**
- Strategi: Utbildningsprogram
- Kompetenspooler
- Extern expertis vid behov

#### 14.3 Sociala risker

**Ojämlik tillgång:**
- Strategi: Aktiva åtgärder för inkludering
- Språkligt/kulturellt stöd
- Digital literacy-program
- Fysiska alternativ till digitala verktyg

**Fragmentering:**
- Strategi: Starka koordineringsmekanismer
- Gemensamma standarder
- Nationellt sammanhållande ramverk
- Kultur av samarbete

### 15. Långsiktig vision (20+ år)

#### 15.1 Framtida utveckling

**Systemisk mognad:**
- Integration av alla nivåer sömlös
- Demokrati som naturlig del av vardagen
- Ekologisk hållbarhet inbyggd i alla beslut
- Ekonomisk resiliens på alla nivåer

**Teknologisk utveckling:**
- AI som demokratisk resurs
- Fullständig transparens som norm
- Realtidsanpassning av system
- Global kunskapsintegration

**Kulturell transformation:**
- Stark lokal identitet + global solidaritet
- Ekologisk medvetenhet som grundvärde
- Intergenerationellt samarbete
- Meningsfull delaktighet för alla

#### 15.2 Svensk förebild

**Sverige som modell:**
- Fungerande bioregional demokrati
- Integrerad flernivåstyrning
- Ekologisk hållbarhet
- Social rättvisa och välbefinnande

**Global spridning:**
- Andra länder anpassar modellen
- Internationellt nätverk av bioregioner
- Delad kunskapsbas
- Samarbete för planetär hållbarhet

### Avslutning

Reformeringen av regional och kommunal styrning är inte en teknisk övning - det är en fundamental transformation av hur vi organiserar samhället för att möta 2000-talets utmaningar. Genom att kombinera lokal autonomi med systemisk integration, demokratisk vitalisering med administrativ effektivitet, och ekologisk visdom med teknologisk innovation, kan vi skapa ett styrningssystem som verkligen tjänar både människor och planet.

Fjärilspartiets vision är inte att tvinga på alla en enhetslösning, utan att skapa förutsättningar för att tusen blommor ska kunna blomstra - var och en anpassad till sin plats och sina människor, men alla delar av ett sammanhållet, resilient och blomstrande system.

Vägen dit börjar med första steget - ett pilotprojekt, en modig kommun, en engagerad region. Från dessa små begynnelser kan en transformation växa som visar att ett annat samhälle är möjligt - ett där varje röst hörs, varje plats blomstrar, och framtiden formas av oss alla tillsammans.

---

*"Tänk globalt, agera lokalt - men också: tänk lokalt, samordna regionalt, integreras nationalt, och samarbeta globalt. Det är i balansen mellan dessa nivåer som framtidens styrning skapas."*