# STR-245: Adaptiv grundtrygghet och trygghet i omställning
## Fjärilspartiets ansats: en villkorslös grund att pröva – och en ärlig gräns för vad en pilot kan visa

---
**dokumentid:** STR-245  
**titel:** Adaptiv grundtrygghet och trygghet i omställning  
**version:** 0.1  
**status:** Utkast för diskussion – förslag att pröva, inte färdig politik  
**senast-uppdaterad:** 2026-06-02  
**ansvarig:** Björn Kenneth Holmström  
**roll:** Grundare och teknisk samordnare, Fjärilspartiet  
**relaterade-dokument:**
  - STR-110 # Adaptiv styrningsmodell
  - STR-203 # Adaptivt universellt grundinkomstsystem (vision)
  - STR-214 # AUBI – ekonomisk analys och finansiering (vision)
  - STR-238 # Hearts och Leaves – komplementära valutor (vision)
  - STR-243 # Adaptiv vård- och hälsopolitik (samma motor/horisont-logik)
  - STR-244 # Adaptiv skol- och utbildningspolitik
**ersätter-på-sikt:** Detta dokument är tänkt att bli den policyankare mot vilken den äldre AUBI-, skatte- och valutakorpusen (STR-201–205, STR-214, STR-219, STR-230, STR-233, STR-238) gradvis stäms av och konsolideras.
---

## Sammanfattning

Det här är ett utkast, inte ett färdigt program, och vi gör inte anspråk på att ha lösningen på trygghet i omställning. Vi lät sex AI-modeller utmana vårt tänkande kring adaptiv grundtrygghet (AUBI), och svaret var ovanligt samstämmigt – på ett sätt som mest *bekräftar* de återhållsamma val vi redan gjort offentligt.

Två saker återkom i varje svar. För det första: en kommunal pilot kan aldrig bevisa att en nationell grundtrygghet fungerar – den kan bara visa hur människor beter sig när den ekonomiska osäkerheten minskar. För det andra: den extra "bidragsnivån" i vårt interna material – komplementära valutor som belönar verifierat omsorgs- och miljöarbete – undergräver själva poängen med en villkorslös grund och bör lyftas bort från AUBI helt. Vi tar båda dessa slutsatser på allvar. Det här är samma "reformer med inbyggt omtag" som vi vill se i samhället, tillämpad på vår egen vision.

## 1. Tes: pröva grunden, var ärlig om gränsen

Vi vill pröva en villkorslös grundtrygghet som gör att fler vågar byta bana, vidareutbilda sig eller starta eget utan att riskera allt. Vi har inget färdigt finansieringsförslag och är öppna med det.

Men vi gör en sak till, som är ovanlig: vi säger i förväg vad en pilot *inte* kan visa. AUBI:s mest avgörande effekter – på nationellt arbetsutbud, på inflation, på finansieringen och på inflyttning – uppstår först i nationell skala och går i princip inte att testa kommunalt. En kommunal pilot kan ärligt visa mänskliga och organisatoriska effekter av ökad trygghet. Den kan inte avgöra om en nationell reform går ihop. Att säga det rakt ut är inte en svaghet – det är skillnaden mellan ett seriöst och ett oseriöst förslag.

## 2. Vad vår loop-diagnos fångar – och var den passar sämre

Vår grundmodell beskriver ett mönster: problem byggs upp tyst, signalerna dämpas, och systemet korrigerar först i kris. Den passar operativa system med inbyggd fördröjning – vård, skola, brottslighet. För ett *trygghetssystem* passar den sämre, och det ska vi vara ärliga om.

**Det vi pekar på är väldokumenterat, inte tyst.** Att dagens system kan straffa den som försöker ställa om – höga marginaleffekter, bidrag som faller bort i trappsteg, krångel som avskräcker – är känt sedan decennier. Signalen är inte svag. Blockeringen är politisk och fördelningspolitisk: varje reform som sänker marginaleffekter kostar pengar på kort sikt och missgynnar en identifierbar grupp. Det är ett koalitionsproblem, inte ett informationsproblem.

**Vi lutar oss helst mot det starkare argumentet.** Två skäl brukar anföras för grundtrygghet: att automatiseringen gör arbetslivet osäkrare, och att dagens system straffar omställning. Det andra är väl belagt. Det första är mer osäkert – svensk arbetsmarknad har historiskt visat stor anpassningsförmåga, och automatiseringens nettoeffekt på sysselsättningen är omtvistad. Vi vill därför luta oss mot omställningstryggheten som det bärande, väldokumenterade skälet, och behandla automatiseringen som en osäker bakgrund snarare än som beviset.

## 3. Principer

**Subsidiaritet – med ett tydligt tak.** En kommunal pilot är rätt plats att *börja lära*, men de avgörande frågorna lever på nationell nivå. Vi prövar lokalt det som går att pröva lokalt, och vi säger öppet vad som inte gör det.

**Adaptiv styrning.** Testa i liten skala, mät mot förutbestämda mått, utvärdera oberoende, och låt resultaten avgöra om och hur något förs vidare.

**Villkorslösheten är kärnan.** Grundtryggheten är värd något just för att ingen behöver bevisa sin värdighet, arbetsförmåga eller nyttighet för att få den. Allt som villkorar den är inte en utbyggnad av AUBI – det är ett annat system.

**Ärlighet om räckvidd.** En pilot säljs för vad den är: ett test av mänskligt beteende under ökad trygghet, inte ett bevis för att hela kalkylen håller nationellt.

## 4. Tre pilotdesigner att pröva

Vi presenterar tre alternativ snarare än ett, eftersom de testar olika saker och passar olika kommuner. Vår bedömning är att design 1 ligger närmast vår egen utgångspunkt – trygghet i omställning – och är den naturligaste första piloten. Men valet bör göras tillsammans med pilotkommunen och en oberoende utvärderare, inte låsas här.

### Design 1: Riktad omställningstrygghet (naturlig första pilot)

**Vad vi vill:** Testa just vår tes – att en trygg grund får fler att våga ställa om – på den grupp som tesen handlar om.

**Så vill vi pröva det:**
- Målgrupp: personer i en kommun som befinner sig i en definierad omställningssituation (nyligen varslad, inskriven i validerad omskolning, eller första året som egenföretagare).
- Ett ovillkorligt månadsbelopp i runt två år, utan aktivitetskrav, med en förutsägbar avtrappning först vid högre arbetsinkomst.
- Slumpmässig fördelning mot en matchad kontrollgrupp (ålder, utbildning, tidigare inkomst, bransch). Mått bestämda i förväg: tid till stabil ny inkomst, fullföljd omskolning, nyföretagares överlevnad, psykisk hälsa, skuldsättning.

**Prioriterar:** Intern validitet och politisk begriplighet – riktat stöd till "omställare" är lättare att motivera och utvärdera.  
**Offrar:** Universaliteten. Detta testar omställningstrygghet, inte AUBI som allmän grund – och det utesluter de varaktigt fattiga som inte är i omställning.  
**Evidens som lyfts (att verifiera):** Finlands försök (2017–2018) visade små sysselsättningseffekter men tydligt bättre välbefinnande och tillit, och starkast effekt för dem som redan var i rörelse. Nordamerikanska inkomstgarantiförsök antyder att trygghet ibland ökar utbildning och risktagande. Gränsdragningen "vad räknas som omställning?" är designens svaga punkt.

### Design 2: Geografisk mättnadspilot

**Vad vi vill:** Fånga det individförsök missar – vad som händer med ett helt lokalsamhälle när alla i ett område lyfts ur ekonomisk stress samtidigt.

**Så vill vi pröva det:**
- Alla vuxna i ett avgränsat bostadsområde får ett ovillkorligt grundbelopp under flera år, mot ett matchat område i en annan kommun.
- Mått: barns skolnärvaro, vårdkontakter för psykisk ohälsa, brottsanmälningar, lokalt företagande, samt in- och utflyttning.

**Prioriterar:** Systemeffekter, normer och socialt kapital – det som bara syns när ett helt grannskap berörs.  
**Offrar:** Möjligheten att isolera orsaker, och en hög kostnad. Inflyttningsproblemet (se §6) är som störst här.  
**Evidens som lyfts (att verifiera):** Mincome i Kanada och GiveDirectly i Kenya förknippas med bredare grannskapseffekter – färre sjukhusinläggningar, mer lokal ekonomisk aktivitet. Men Kenya gäller extrem fattigdom och låter sig inte enkelt överföras, och platsbaserade stöd påverkar flyttmönster och bostadsmarknad på sätt som gör resultaten svårtolkade.

### Design 3: Negativ inkomstskatt – ett garanterat golv med avtrappning

**Vad vi vill:** Angripa marginaleffekten – kärnan i välfärdsfällan – mer direkt än de andra designerna.

**Så vill vi pröva det:**
- Ett garanterat minimibelopp för deltagarna, som trappas av förutsägbart med en del av varje tjänad krona (t.ex. 50 %), i stället för dagens trappstegsavstängning på 80–100 %.
- Mått: arbetsutbud i faktiska timmar (inte bara sysselsättningsgrad), inkomstutveckling och skuldsättning, mot en inkomstmatchad kontrollgrupp.

**Prioriterar:** Hög precision på just den fråga där dagens system bevisligen brister.  
**Offrar:** Den strikta villkorslösheten och den psykologiska poängen med en grund alla får oavsett inkomst. Administrativt komplext, eftersom kommunens tillägg måste samspela med statliga transfereringar.  
**Evidens som lyfts (att verifiera):** De amerikanska NIT-experimenten på 1970-talet är metodologiskt de starkaste basinkomstnära studierna och visade en måttlig minskning av arbetsutbudet, störst bland sekundärinkomsttagare. De var dock korta och tidsbegränsade, vilket systematiskt underskattar effekten av en permanent reform.

## 5. Den villkorade nivån: varför vi lyfter bort den

Det här är dokumentets tydligaste omtag, och det rör vid mycket av vårt interna material.

Vår vision innehåller en extra nivå ovanpå grundtryggheten: komplementära valutor (Hearts, Leaves) och omsorgskrediter som belönar verifierat omsorgs- och miljöarbete. Vi har prövat den mot hård kritik, och vår slutsats är att den bör skiljas från AUBI helt – inte bara skjutas på framtiden.

**Den kolliderar med kärnan.** AUBI är värt något för att det är villkorslöst. En nivå som belönar "rätt" beteende återinför precis den kontrollapparat som grundtryggheten skulle göra onödig. Det säger i praktiken: du är fri – men lite friare om du gör det vi tycker är värdefullt.

**Verifieringsproblemet går inte att lösa, bara flytta.** Vad är "verifierat omsorgsarbete"? Vem avgör, och hur, utan att antingen skapa en ny byråkrati eller övervaka människors privatliv? Komplementära valutor löser inte detta – de flyttar frågan till vem som får utfärda dem, vilket är minst lika svårt.

**Belöning för verifierat beteende inbjuder strukturellt till fusk.** Så fort en handling ger pengar mot att den intygas, uppstår en marknad för intyget utan handlingen. Det är standardresultatet i forskning på beteendebaserade ersättningssystem, inte en cynisk gissning.

**Den är politiskt sårbar från båda håll samtidigt** – läses till vänster som en återinförd arbetsplikt och värdighetsprövning, till höger som ett parallellvaluta- och skuggekonomiprojekt. Det är den del av förslaget som är lättast att angripa, och den som bär minst evidens.

**Men intuitionen bakom den är riktig**, och den kastar vi inte. Omsorgsarbete och ekologiskt arbete är samhällsekonomiskt undervärderade. Rätt sätt att rätta till det är inte ett belöningslager ovanpå en basinkomst, utan direkta och separata vägar: erkänd anställning, offentliga uppdrag, omsorgsår i pensionssystemet (som delvis redan finns), eller en fristående klimat- eller omsorgsersättning. Vill vi driva det, gör vi det som ett eget förslag med en egen motivering – inte fastklistrat på grundtryggheten, där det försvagar båda.

## 6. Vad en pilot kan – och inte kan – visa

Det här är den viktigaste ärlighetspunkten, och den hör hemma i alla offentliga sammanhang om piloten.

**En kommunal pilot kan visa:** om systemet går att administrera, direkta effekter på hälsa och trygghet, kortsiktiga omställningsbeteenden, och om en given målgrupp och avtrappning är rimligt konstruerad.

**En kommunal pilot kan inte visa:**
- **Nationellt arbetsutbud.** Deltagarna vet att försöket är tillfälligt och beter sig inte som om hela samhället ändrats. Manitoba-data tyder på att tidsbegränsade pilfötter *underskattar* effekten av en permanent reform.
- **Inflation.** En kommun kan på sin höjd fånga lokala prisökningar, inte nationell prisnivå.
- **Finansieringen.** Detta är den största blinda fläcken. Piloten finansieras med externa eller omfördelade medel – den mäter effekten av att *få* pengar, aldrig effekten av att *beskatta systemet* för att betala dem. Den säger därför ingenting om huruvida en nationell reform är finansierbar.
- **Inflyttning och urval.** Betalar en kommun ut ett stöd som grannkommunen saknar, skapas ett starkt incitament att flytta dit – särskilt för de mest rörliga och lägst betalda. Det snedvrider urvalet och är pilotens allvarligaste metodproblem. Vi behöver ett svar på det i förväg, inte i efterhand.

Slutsatsen, rakt ut: en pilot kan vara ett gott skäl att *fortsätta utforska* – aldrig ett bevis för att rulla ut nationellt. Att acceptera den gränsen öppet stärker trovärdigheten.

## 7. Skyddsräcken

- **Inflyttning hanteras i designen, inte i efterhand** – t.ex. genom att låsa urvalet till folkbokföring vid ett bestämt datum, och genom att redovisa selektionsrisken öppet.
- **Oberoende utvärdering**, med mått bestämda före start och öppen redovisning även av nollresultat och misslyckanden.
- **Ingen övertolkning.** Positiva lokala resultat får inte säljas som bevis för en nationell reform.
- **Ingen fast nationell nivå i förväg.** Vi låter piloten hjälpa till att visa vilken nivå som ger mest effekt per krona, i stället för att binda oss vid ett belopp. Det håller vår öppenhet om finansieringen ärlig.

## 8. Öppna frågor

- **Finansieringen** är AUBI:s motsvarighet till skolans marknadsdesign och vårdens demografi: en stor, nationell fråga som ligger utanför detta dokument. Vi flaggar den – automationsskatt och andra modeller är ett eget arbete – och lägger medvetet ingen kostnadskalkyl här.
- **Vilken pilot först?** Design 1 ligger närmast vår tes, men design 3 angriper välfärdsfällan mest direkt. Det bör avgöras med kommun och utvärderare.
- **Regional i stället för kommunal pilot?** Skulle fånga fler systemeffekter, men drar mot just den nationella skala vi inte kan pröva lokalt – och pressar subsidiaritetsprincipen. Värt att överväga, inte att anta.
- **Evidensen är inte verifierad.** Finland, Stockton, Kenya, Manitoba, Ontario och 1970-talets NIT-experiment lyfts ofta som lovande, men effektstorlekar, belopp och överförbarhet till svensk kontext måste granskas innan något används publikt. Olika källor uppger redan olika siffror för samma försök – vilket är skäl nog att kontrollera var och en.

## 9. Nästa steg

1. Verifiera de studier och belopp som åberopas, och avför det som inte håller.
2. Sök en frivillig pilotkommun och en oberoende utvärderare, och välj design tillsammans med dem.
3. Designa utvärderingen – mått, kontrollgrupp, hantering av inflyttning – *innan* piloten startar.
4. Kommunicera piloten ärligt: ett test av beteende under ökad trygghet, inte ett bevis för hela reformen.
5. Använd det här dokumentet som anker för att stämma av den äldre AUBI-, skatte- och valutakorpusen: vad som lever vidare som vision, vad som blir prövbar politik, och vad som – som den villkorade nivån – bör lyftas ut och motiveras separat eller utgå.

---

*Det här är en riktning att pröva, inte ett facit. Vi prövar grunden där den går att pröva, och säger ärligt var gränsen går. Där vi inte vet säger vi det – och vi ändrar oss när verkligheten säger emot.*